Något som slog mig härom dagen var detta ... Det jag tar för självklarheter är inte givet att andra människor har som mål i livet. Jag menar inte att jag är naiv... Men jag tror det finns en slags inbyggd " ryggrad" som vi skapat oss genom alla våra tidigare erfarenheter. Denna ryggrad stödjer upp hur jag agerar.
Den kan också innehålla värderingar som vi lever efter och är värdegrundande i de val vi gör.
Som att för mig är det självklart att se människan. Att försöka sitta med den som ingen sitter med.
Att inte svansa efter " höjdare". Att inte" slösa bort tid" på min arbetsplats. Ja listan kan bli lång!
Men i mig är detta självklara saker. Jag känner i min " ryggrad" om någonting inte är bra.. En slags inbyggs klocka som ringer. I samhället, fast man fyllt 40, 50, 60 år är det inte självklart att man kommit till någon djupare insikt än att bygga sitt liv på ytlig framgång, sitta av tid, trampa på andra för att nå högre själv etc.
Det är bara genom att våga möta livet, de svåra situationerna och fylla den " vita hunden inom sig" ( en vit och en svart sida inom dig, vilken matar du?) Att våga lära sig av sina misstag och fylla sig med det som är sunt som vi slipas till att bli " ryggrads människor". Vill du vara det? Våga stå emot pressen, du blir troligen inte poppis! Men vem vill vara det om det byggs på osunda vanor och ytlig framgång!? Det håller ändå inte i längden. Stå på dej....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar