fredag 15 februari 2013

I svagheten blir kraften störst

Den som inte upplevt motgång .. Kanske kan ha svårt att leva sig in i hur livet kan upplevas för de som kämpar.. För många syns det inte utanpå men det pågår något inuti. Kanske finns en daglig smärta han/hon får leva med.. Som hon/han måste behärska. Idag vill jag prata om svaghet. För det är inte alltid lätt, livet! Det räcker med små törnar ibland för att man ska tappa orken.. Att man först oroar sej över en sak, sen tätt därefter kommer nästa grej. Då är det inte bara att ruska av sej det. Utan man kanske får sörja några dagar och bara vila från prestation.. Vi är bara människor. Mer el mindre känsliga. Men svaghet är något som ibland kan föra oss närmare varann. Hade du frågat mig för några år sedan.. Då var mina planer att gå ganska långt själv! Klarar mkt själv. Man är väl en självständig kvinna eller.. Men nej idag behöver jag mer mina vänner. De är färgen i mitt liv. Min familj är mina armar ibland. Och jag deras. Jag tycker inte om att be om hjälp men jag inser att jag får Göra det ibland. Svaghet förenar oss. Ingen msk klarar allt själv.. Vi är nog tänkta att vara två eller flera.. Att överleva med " gruppen ". Inte bevisa att vi bara kan själva. Jag är svag ibland. Ibland är jag stark. I dagarna har jag behövt ta emot andras styrka pga av omständigheter.. Det tar lite emot. Men jag påminns igen om att jag är älskad. Att jag får räkna med andra precis som de kan räkna med mig ibland.. Och när jag hör om andra som varit med om tuffa motgångar.. Då inser jag att jag har mkt annat att vara tacksam för än mina bekymmer. Tänker på dej T som verkligen tagit dej tillbaka. Så fin och vacker är du. Att du klarade livs kampen mot den svåra trafikolyckan .. Dina hinder syns inte utanpå. Men ärren är många innanför det vi ser. Styrkekram! Jag ber och hoppas att du ska hitta en plats att komma igen nu och få energi tillbaka. Att människors hårda dömande och omständigheter inte ska stoppa dej.. Du har en vilja jag beundrar. Jag påminner dej att dagar då det känns värst för dej, för alla oss andra så finns det ett ord jag brukar tänka på " i svagheten blir kraften störst".. Låter ologiskt. Men när vi är som svagast och erkänner det.. Kan nära, kära familj och kanske tom en Gud som bryr sig om få hjälpa till och bära.. Livet är mer än att vara som alla andra. Vi får vara där vi är och som vi är. Mer kan vi inte vara. Kämpa på. Och ett steg i taget. Frid

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar